Pastor Abernathy minns bojkottens första möte

I källan minns pastor Abernathy det första massmötet som organiserades under bussbojkotten 1955. Mötet hölls torsdag den 4 december 1955 i en baptistkyrka, alltså bara tre dagar efter det att Rosa Parks arresterades på bussen. Utdraget ingår i pastor Abergathys examensarbete på universitetet 1958.

Vi, Mr M.L: King och jag gick på mötet tillsammans. Det ösregnade. Jag hade jobbat till sista minuten med resolutionen. /…/ Även om vår första bojkottdag blev en framgång var vi rädda för att fortsätta protesten. Vi tänkte att det kanske var bättre att avblåsa bojkotten, för då kunde vi hota med fler endagarsbojkotter i framtida förhandlingar. Men vi beslutade oss att fortsätta när vi såg hur många människor som hade kommit till mötet.
Redan 20 kvarter från kyrkan stod bilar parkerade och när vi kom närmare kyrkan såg vi en stor folksamling. The Montgomery Advertiser uppskattade antalet till c:a 7000 personer, som alla försöte få plats i en kyrka som rymde färre än 1000 personer. Det tog oss 15 minuter att tränga oss igenom folkmassan När vi till sist kom in i kyrkan applåderade alla i minst tio minuter. Det var uppenbart att vi hade människorna med oss. Alla präster som tidigare hade vägrat att stödja protesten kom nu fram till oss och erbjöd sina tjänster. Denna kansla av att vi alla var tillsammans blev en stor inspiration för oss ledare och den hjälpte oss att komma över känslor av underdånighet och rädsla.
Vi började mötet med att sjunga /…/ Sedan presenterades Mrs Rosa Parks eftersom vi ville att hon skulle bli en symbol  för vår proteströrelse. Efter henne presenterades Mr. Daniels som, lyckligtvis för oss hade blivit arresterad precis på samma dag. Dessa personer bemöttes med entusiasm och när vi sedan skulle rösta om huruvida vi skulle fortsätta vår bojkott eller inte fick vi stöd av alla de 7000 personerna som var på plats både inne i och utanför kyrkan.

Källa: Sam Wineburg et al.  Reading like a Historian, Teaching Literacy in Middle and High School History Classroom. 2011. Min översättning

Annonser

Jo Ann Robinsons brev till borgmästaren

21 maj 1954 skriver Jo Ann Robinson ett brev till borgmästaren i Montgomery om situationen på stadens bussar.

Kära borgmästaren
Vi är mycket tacksamma över att ni och stadsfullmäktige lät oss ordna ett möte i mars 1954 där frågan om ett mer rättvist system på stadens bussar diskuterades. Rådet efterfrågade då flera saker:
1. En stadslag som gör det möjligt för färgade att sitta bakifrån och framåt i bussen och vita framifrån och bakåt i bussen tills dess att bussen är full.
2. Att färgade inte ska behöva betala för biljetten framme hos bussföraren och sedan gå ut och gå in bak i bussen.
3. Att bussarna stannar i alla hörn i bostadsområden för färgade på samma sätt som de gör i bostadsområden för vita.

Vi är glada över att kunna rapportera att bussarna nu har börjat stanna på fler ställen i de färgades bostadsområden än tidiigare. Men ordningen med sittplatserna och hur färgade ska gå på bussen fortsätter. Borgmästare Gayle, trefjärdedelar av passagerarna är färgade. Om de färgade slutade att använda bussarna skulle de inte gå att driva bussbolaget. Fler och fler av vårt folk samåker redan med grannar och vänner för att slippa bli förolämpade och förudmjukade av busschaufförer. Minst 25 lokala föreningar har talat om att starta en boycott  av bussarna i staden.

Vi herrn, tycker inte att sådana kratffulla åtgärder borde behövas när vi bara vill förhandla oss fram till en ordning som passar alla stadens passagerare.
Snälla tänk över denna vädjan, och om ni har möjlhghet se den positivt, eftersom redan nu smids planer om att åka mindre eller inte alls med våra bussar …. Så vill vi inte ha det.

Med all respekt
Kvinnornas politiska råd
Jo Ann Robinson Ordförande

Är Jo Ann färgad eller vit?
Har det någon betydelse?

Källa: Sam Wineburg et al.  Reading like a Historian, Teaching Literacy in Middle and High School History Classroom. 2011. Min översättning

Historien om Rosa i en amerikansk lärobok

Rosa was tired: The story of the Montgomery busboycott

Rosa Paks was a poor seamstress. She lived i Montgomery, Alabama, during the 1950s. In those days it was still segregation in parts of rhe United States. That meant tat African Americans and European Americans were not allowed to use the same public facilities such as restaurants or swimming pools. It also meant that whenever it was crowded on on the city buses the African American had to give up their seats in the front to European Americans and move to the back of the bus.

One day on her way home from work Rosa was tired and sat down in the front of the bus. As the bus got crowded she was asked to give up her seat to a European American, and she refused. The busdriver told her she had to go to the back of the bus, and she still refused to move. It was a hot day, and she was tired and angry and she became very stubborn.

The driver called a policeman who arrested Rosa. When other Afro Americans i Montgomery heard this they became angry to. So they decided to refuse to ride the buses until everyone was allowed to ride  together. They boycotted the buses.

The buycott, wich was lead by Martin Luther King, Jr succeeded. Now African Americans and European American  can ride the buses together i Montgomery. Rosa Parks was a very brave person.

Jämför lärobokstexten med intervjuerna med Rosa stämmer texten med källorna?

Hur förklaras att bussbojkotten startades och hur förklarar man att den lyckades?

Källa: Sam Wineburg et al.  Reading like a Historian, Teaching Literacy in Middle and High School History Classroom. 2011. Min översättning

Montgomery City code och Alabamas state code

Alabama state code – en så kallad Jim Crow lag som upprätthölls enligt devisen ”separate but equal”

Reglemente om bussarna i staten Alabama:
Föraren eller en representant för bussbolaget har rätt att och förväntas anvisa en plats till passagerarna i bussen i den avdelning som passagerarnas ras ger dem rätt till.

Reglemente om bussarna i Staden Montgomery:
Det ska vara olagligt för en passagerare att vägra sätta sig på den plats som är anvisad för den ras som passageraren tillhör på begäran av personal på bussen om det finns en sådan plats ledig.

Är båda lagtexterna lika sränga?

Källa: Sam Wineburg et al.  Reading like a Historian, Teaching Literacy in Middle and High School History Classroom. 2011. Min översättning

Utdrag ur intervju med Rosa Parks 1956

SR: Vad fick er att bestämma att ni hade fått nog den där dagen i början på december 1955?
RP Jag hade kommit till en punkt där jjag inte stod ut med att bli trampad på mer, antar jag.
SR Alltså, Mrs Parks hade ni planerat detta?
RP: Nej det hade jag inte.
SR: Det hände bara?
RP Ja, det gjorde det.

Källa: Sam Wineburg et al.  Reading like a Historian, Teaching Literacy in Middle and High School History Classroom. 2011. Min översättning

Ska vi tro på Rosa?
Diskutera hur trovärdig är källan?

Välkommen hit

Jag saknar källor som fungerar i min historieundervisning. Här försöker jag komma tillrätta med det genom att samla och söka ett historiskt källmaterial. Tanken är att jag också ska skapa uppgifter som låter eleverna värdera, tolka och kritiskt granska källorna.

Jag börjar med år 8 som jag kommer att undervisa i höst. De flesta källorna är hämtade ur brittiska och amerkanska samlingar på nätet. Det är ett himla jobb att hitta och översätta dem. Vill du hjälpa till? Bidra gärna med källor och bra idéer på uppgifter.

Cecilia Johansson