Källövning Barnarbete

Läs de tre intervjuerna från textilfabriken i Leeds 1831, Rejmyre Glasbruk 1924 och Textilfabriken i Bangladesh 2010 och gör övningarna som hör till. Försök sedan hitta så många förklaringar som möjligt till varför barnarbete är så vanligt vid inledningen av industraliseringen oavsett var eller när den sker med hjälp av artikeln  i DN om barnarbete från 2010. Till sist skriver du en egen debattartikel om barnarbete med hjälp av dina källor.

Källa 1

1831 påbörjade den brittiska regeringen en undersökning om arbetsförhållanderna för barn i fabrikerna. 100-tals barn intervjuades om deras arbetstider, lön, olyckor, hälsa och bestraffningar.  På The History Learning Site finns korta uttrag ur intervjuer dels ur en tidning och dels ur undersökningen. Nedan Här kommer också en hel intervju med både frågor och svar. Utdraget kommer från the Report of the Select Committee of Factory Childrens Labour, 1831-1832. Charlie Burns intervjuas. Han är 14 år och arbetar på en textilfabrik i Leeds.* .

Vid vilken ålder började du arbeta i gruvan?
– Jag var nästan 8 år gammal.
Vilka arbetstider hade du?
– Från halv sex på morgonen till halv sex på kvällen.
Hur ofta fick ni gå på toaletten?
– Tre gånger om dagen.
Kunde ni hålla dig hela den tiden?
Nej Vi måste ju kissa.
Betydde det att du kissade på dig regelbundet?
– Varje middag och varje kväll.
Hörde du någonsin talas om att det skadade någon?
– Ja, en pojke dog.
Gick han hem sjuk eftersom han hade hållit sig för lönge?
– Ja, och när han hade varit hemma ett tag dog han.
Fick ni stryk på arbetet?
– Om vi släppte arbetet med blicken eller pratade med varandra fick vi stryk.
Vilken tid på dagen fick ni mest stryk?
– På morgonen.
Och då var ni trötta?
– Ja.
Var fabriken mycket dammig?
– Ja.
Hur påverkade det er?
– På kvällen när vi gick till sängs spottade vi blod.
Fick du hosta av att andas in dammet?
– Jag hostade och spottade blod.

*Min översättning ur läroboken Minds and Machines, Britain 1750 – 1900. James Byron et al 1999.

Uppgifter:
1. Varför är källor av det här slaget värdefulla om man vill reda ut hur barns arbetsvillkor såg ut under den industriella revolutionen? Utgå från begreppen äkthet, närhet och beroende.
2. Leta rätt på två ledande frågor i intervjun.
3. Vilken tendens har den här källan?

Källa 2

Nästa källa kommer från Rejmyre glasbruk i Östergörland. Gustaf Gustafsson blir intervjuad om hur han hade det som hyttpojke i glasbruket i slutet av 1800-talet. Hyttpojkarna var i 10-årsåldern när de började arbeta på bruket. (Texten kommer från en utställning om brukets historia som visas på bruksområdet).

Hyttpojkarna inlogerades i “Kulan” en liten stuga som låg mellan handelsboden och kyrkan och som revs i början av 1900-talet. Rummen var ytterst små och så låga att en fullväxt karl stötte i taket. I varje rum stod p sidorna tre sängar och på kortsidorna två sängar, på 1800-talet i dubbla våningar, d.v.s. 30 pojkar i ett rum. I varje säng låg 3 hyttpojkar på halmmadrasser utan lakan med ett gemensamt hästtäcke över sig.

Renligheten var minimal och rum och bäddar kravlade av vägglöss och loppor. Klockan tre på morgonen purrades (väcktes) pojkarna och fick då försöka efter bästa förmåga klä sig i mörker för ljus lämnades inte. Pojkarna skulle stiga upp innan arbetet började och arbetet började kl. fyra på morgonen.

Avlöningen var 30 riksdaler om året, samt något extra ill jul och midsommar, men på detta skulle pojkarna hålla egna kvastar. Att det var svårt för pojkarna, i synnerhet de i ålder 15-16 år att få det att gå ihop är självklart. Men det fanns ett sätt att hjälpa upp finanserna och det var att stjäla glas och sälja till underpris till de kringresande dalmasarna som var bland de största köparna av brukets tillverkningar. För de då erhållna pengarna köptes sirap i handelsboden för att doppa brödet i. De yngre pojkarna fick alltid sköta försäljningen av de äldres stulna glas och fick som ersättning doppa en brödskiva en gång i sirapen.
Berättat 1924 av förre hyttpojken Gustaf Gustafsson vid Rejmyre glasbruk.

Uppgifter:
Vårdera källan utifrån begreppen äkthet, närhet, beroende och tendens
Jämför de två intervjuerna. Ge exempel på att  de två källorna förstärker varandra.
Vilka slutsatser om barnarbete under industraliseringen kan du dra?

Källa 3 och 4
Läs Barnarbete bar upp den industriella revolutionen i Storbritannien. Artikel i DN 2010 av Andres Forsström. Artikeln hittar du här.

Vem har gjort din tröja? Texten till källa 4 hittar du här: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/32334/1/gupea_2077_32334_1.pdf

Uppgifter:
1. Läs artiklarna med intervjuerna översiktligt.
2. Utgå från begreppet kontinuitet och världskartan som du har fått av mig. Måla en      rumslig tidslinje över industrialiseringen och barnarbetets utbredning. Börja 1750 och gå fram till idag.

Nu är det dags att sammanfatta. Skriv en debattartikel om barnarbete där du använder argument som är förankrade i dina källor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s